När en människa fyller 70 år har en skön och stillsam pensionärstillvaro nyligen inträtt. Förhoppningsvis väntar några år av behaglig vila och nostalgiska tillbakablickar. Så är det aldrig med en hembygdsförening. Den måste fortsätta att vara aktiv, för det dyker ständigt upp aktuella ämnen att bevaka, nya saker att dokumentera, traditioner att föra vidare och frågor att besvara.
Västra Vingåkers hembygdsförening fyller nu 70 år. Under nästan 30 av dessa år har jag på nära håll följt arbetet;
i styrelsen eller som adjungerad för vissa uppgifter.
Jag har alltså fått en god insyn i arbetet, och det finns en sak som slagit mig: Trots att medelåldern nästan alltid är hög bland de ideella krafterna i en hembygdsförening så är det sällan problem med återväxten. När det är dags för skifte i ledningen så dyker det alltid upp nya goda krafter, beredda att med entusiasm ägna några år åt ett tidvis intensivt men samtidigt intressant hembygdsarbete.

Ordförandelistan i vår förening innefattar blott åtta namn, personer som med kraft och kompetens ägnat en del av sitt liv åt hembygden.

Följande personer har stått i ledningen för hembygdsföreningen: Gustaf Helén (1935-1953), Olof Olsson (1953-1960), Sven Nilsson (1960-1968), Mauritz Söderlund (1968-1982), Åke Fredriksson (1982-1989), Harry Larsson (1989-1996), Barbro Öhlin (1996-2001), Björn Wilhelmsson (2001- )

Bördan blir inte lättare med åren. Vi vet vilka som bildade V. Vingåkers hembygdsförening, och vi känner namnen på alla dem som under decenniernas gång fört arbetet vidare. Det är ett stort ansvar att ta över efter dessa i de flesta fall bortgångna kämpar och förvalta arvet till dem som kommer efter.
I det upprop som föreningens grundare Gustaf Helén skrev 1934 inför starten av vår förening poängterades vikten av att vara med i hembygdsarbetet:
"Det innebär att man ställer in sig själv som länk i den långa kedjan av förflutet, närvarande och tillkommande".

Sådana värdefulla länkar har det funnits många i Västra Vingåkers hembygdsförening. Ni möter många av dem om ni läser vår fylliga 50-årsskrift, utkommen 1985, eller texten inför 60-årsjubileet, publicerad i föreningens ordinarie årsskrift 1995.

Några milstolpar